SAS - Hur håller man reda på alla flygplan?

3 Fina Kärror, Typhoon, Rafale, 39 Gripen

  Typhoon (Eurofighter)

/

Rafale (France) 

/

 SAAB 39 Gripen (Sweden)

 

 

 

 

Vought F4U Corsair / Major Pappy Boyington

Vought F4U Corsair 

 

En mycket sevärd film och med många  historiska filmklipp

 

/

/

Major Pappy Boyington 

/

https://en.wikipedia.org/wiki/Pappy_Boyington 

/

Kolla ovan länk

Och även denna nedan

/

http://flygspectrum.blogspot.se/2015/09/ww2-black-sheep-squadron.html 

/

F-14 Tomcat

Favorit i repris:

 

 

Grumman F-14 Tomcat in HD

 

Navy Pilots In Training

US Navy Pilots In Training

KLM - How to land an airplane in the dark

KLM Cockpit Tales: Part 4 - How to land an airplane in the dark

The El Niño of 2015-2016

Något att tänka på när man pratar om Klimatförändringar

 

Avisning av flygplan

Vi närmar oss nu den årstid där det råder stora skillnader i temperaturer, dels på marken och dels i luften.

Ju högre upp i luften du befinner dig ju kallare blir temperaturen i regel.

Men det kan finnas områden i lufthavet som ibland inte följer dessa regler.

Det beror på luftmassans "typ" (fuktig eller torr)  dvs om den innehåller mer eller mindre vattenånga.

Vid en viss temperatur så kondenserar vattenångan, dvs den avger sin värmeenergi och ångan som är en gas övergår till flytande form, dvs vatten.

Har du då stått över natten med ditt flygplan, på hösten våren eller vintern så blir hela flygplanet avkylt.

Vingarna på flygplanet består oftast av metall och det är ett material som avkyls kvickt.

Om du nu flyger upp med "kalla" vingar i ett väder där du möter moln (vattenånga) så fryser vattendropparna  fast på de underkylda vingarna som is. Det kallas isbildning.

Det kan få förödande effekt på lyftkraften på hela flygplanet, som pga is på vingarna tappar bärkraft.

För att motverka sådant så har många moderna flygplan avisningssystem.

Det kan tex vara att man blåser in varmluft från motorernas varma avgaser till vingarnas framkanter, eller har något annat värmesystem som förhindrar att is bildas på vingarna och stabilisatorerna.

På de stora flygplatserna så förekommer också andra förebyggande åtgärder om ovan klipp visar.

 

Så fungerar stora flygbolag på Flygplatserna

(HD)

"How to solve SAS Operations – Working at SAS | SAS "

SAS är det största kommersiella flygbolaget som flyger passagerartrafik i och inom de Skandinaviska länderna (Sverige, Norge och Danmark).

Till både små och stora destinationer.

Det som många kanske inte vet är att bakom varje stort flygbolag med så många olika destinationer, så finns det massor av duktiga människor som sköter logistiken också. Det måste fungera i alla led.

På de svenska flygplatserna så sköts mycket av detta av LFV (Luftfartsverket) med sin personal, även på de små och medelstora flygplatserna i Sverige.

Till de "stora" flygplatserna i Sverige räknas  Arlanda (ESSA), Landvetter (ESGG) och Malmö Airport (ESMS).

Det finns också andra civila flygbolag än SAS, som flyger på många svenska flygplatser, oftast är dom bolagen för små att ha en sådan egen organisation, därför anlitas (köper) man sådana markbundna tjänster av respektive flygplats.

Av vem, och hur detta sköts går jag inte in på här, därför att en del av våra Svenska flygplatser också är militära, eller militära flygplatser med civil flygtrafik. 

Det finns liknande sådana system för nästan alla länder i världen. Dom kan se olika ut beroende vilken världsdel och land du befinner dig i, men det finns gemensamma regler som är internationella. Dessa regler är bl. annat bestämmelser som IATA och ICAO med flera har kommit överens om. Här är tex Flygengelskan ett exempel på detta; dvs Engelskan är det internationella språket i alla länder för kommersiell flygtrafik. 

På de riktigt stora flygplatserna i världen så har de stora flygbolagen även egna terminaler, både en och flera st. I USA är nog detta mest förekommande skulle jag tro. Deras motsvarighet till Svenska LFV heter FAA (Federal Aviation Adiminstration) och fungerar nästan likadant, men där finns också skillnader mellan USA och Europa.

(HD)

What happens during a weather delay?

 

 

Breitling Jet Team

/

Alla med "rätta virket",

f.d, militära piloter från olika länders flygvapen

som flyger uppvisningar.

Nya Flygledartornet på F17 / Hkp 4

Kallinge F17  5/11 2015

 F17 Kamratförening bjöd på studiebesök av nya Flygledartornet samt Ronneby kontrollen.

Det blev ett kärt återbesök av den flottilj i Flygvapnet som betytt mest för mig och mitt arbetsliv.  

Denna gången blev det ett mera "intimt" besök, då dels massor av "gamla bekanta" dök upp, och även att gå runt inne på F17 igen.

F17 kamratförening består av tidigare arbetskamrater som har varit aktiva i tjänst vid flottiljen.

Dels som anställda civila eller militära alla yrkeskategorier, men även tidigare värnpliktiga som har gjort militärtjänst vid flottiljen.

Det är få förunnat att genom sin militära vpl-utbildning kunna tillgodoräkna en relevant utbildning senare för civil räkning. Men Flygvapnet har givit många den chansen genom sina specialiserade utbildningar för värnpliktiga.

Flygtekniker är en  stor grupp bland dessa bl.a.

För min egen del så har Flygvapnets väderskola på F12 och som väderbiträde på F17 gett mig en grundläggande utbildning i Flygmeteorologi.

Senare kunde jag tillgodoräkna min militära meteorologi-ubildning genom att jag fick anställning av SMHI  som Meteorologassistent på Sturups flygplats utanför Malmö. (ESMS) idag Malmö Airport.

Efter vidareutbildning i  flygmeteorologi, och insikt hur en större civil flygplats fungerar med  alla dess former, yrkeskategorier och regler, så var det med en kär återblick att få uppleva den "gamla"  flottiljen igen.

Visst finns likheter, men också ganska stora skillnader, om man jämför med den civila flygtrafiken. Många gemensamma nämnare finns dock, då F17 Ronneby (ESDF) också har civil flygtrafik av SAS, Blekingeflyg och Blekinge Flygklubb.

Ju närmare man kommer den flygaktiva personalen dvs, Piloter, Flygledare, Flygmeteorologer, och Flygtekniker så märker man skillnaderna. Civila sidan har kanske mera speciella flygregler och bestämmelser som omfattar internationell luftfart och flygtrafik. Så har också det Svenska Flygvapnet med sina egna bestämmelser och förordningar. Vilka dom är, går jag inte in på här, men du kan se exempel på detta i mina tidigare inlägg.

Det var Flygledare Anna Olsson, med flera som visade själva Flygledartornet ca 35 meter över marken. (Blekinges högsta utkikstorn ?) Men vi besökte även Ronneby ATC.

Allt numera enligt senaste datorteknik.

Eftersom tornet är nytt så hade man inte upplevt några riktigt blåsiga dagar eller stormar där ännu..

Frågan dök givetvis upp, och där undertecknad kunde lugna oroliga hur det kommer att kännas.

Höga flygledartorn och byggnader är byggda för att klara stormar,

Hur då?

- Jo, vid kraftiga vindbyar kommer tornen eller byggnaderna att "rotera" i toppen, annars så skulle byggnadskonstruktionen knäckas på mitten. Tornet svajar inte fram och tillbaka, som man kanske tror, utan det får en cirkelrörelse.

Notera: Sturups Flygledartorn, vilket delvis var min tidigare arbetsplats som väderobservatör, är ca 42 m över marken. Det tornet svänger i en cirkelrörelse vid kraftiga vindbyar ca 1/2 m i sidled.

(Foto: R Jedemark från Flygdag 2004 ,60-årsjubileum))

Tidigare FL- torn med Metavd. den vita underbyggnaden  på F17 (ESDF)
 och 2st C130 Hercules

FL-tornet på Sturup (ESMS)

 med söder i ryggen.

Metobs. i den gula underbyggnaden.

(Foto: från nätet.)

 

En skyskrapa som ex  Chicagos Willis Tower 442 m hög svänger ca 5 m  eller mera i toppen.

Att ha detta som arbetsplats är lite ovant i början, men det går om man inte har anlag för sjösjuka... 

Har ingen bild på F17:s nya torn men liknande finns på  F7 Såtenäs.

Fem st av "mina små vänner",  39: or startade norr, och brakade loss med ebk:na tända. Tornet var mycket ljudisolerat, så bullret märktes knappt!

 

Efter besöket i tornet var det ett mycket intressant föredrag av Bengt A Andersson (SFF),  som berättade flyghistorik om Hkp 4 Vertol. 

Denna fina helikopter har nu gått i pension ur Flygvapnet som räddningshelikopter.

Men hon fanns under min tid vid F17. Jag minns henne myckt väl.

 Vid mässen var det senare dags för en god "landgång" med samkväm.

Jag hade då turen att dels sitta brevid en fd Helikopterförare,  på Hkp 4. Och dels med en fd anställd vid Avd 2, Qvintus Grön. Kul!

Det visade sig även att helikopterföraren hade flugit S-32 Lansen vid F11  Nyköping där jag  hade varit flygpojke. Många bekanta ansikten och tidigare "kämpar" som jag kände igen och pratade med. Mycket trevligt, även om man inte kommer ihåg alla namn. F17 på den tiden 1975-76 var ju en riktigt stor arbetsplats.

Naturligtvis blev det massor av nostalgi och minnesprat, inte bara flyg, även om man oundvikligen kommer in på det ämnet när man träffar vänner som har något gemensamt, F17!

Och här är hon den fina damen Hkp 4:

 

Se även nedan gråa länkar

/

 http://flygspectrum.blogspot.se/2015/02/helikopter-15.html

 

/

 http://flygspectrum.blogspot.se/2015/06/hkp-4-sjoraddning-med-helikopter.html

/

 

  

SFF föredrag om C-130 Hercules (TP 84) i Ronneby 3/11 2015

Ronneby Kulturcentrum 3 / 11 2015

C-130 Hercules (TP 84)

Svensk Flyghistorisk Förening i Blekinge höll möte i Ronneby och temat för kvällen var 

Hercules TP 84!

Thorbjörn Engback TP-84-pilot och projetkledare för Boken om TP 84  höll ett intressant och underhållande föredrag om en flygande legend i Svenska Flygvapnets tjänst.

Lockheed C130 är en i mångt och mycket en fantastisk kärra med många goda gärningar och anor i sin loggbok.

TE  berättade mycket fint och faktabaserat om denna kärra. För flyghistoriker delgavs många små "guldklimpar" och anekdoter. Uppdragen har varit och är många för denna dam, inte bara som transport-flygplan för fallmskärmsjägare, utan även riktiga uppdrag i internationella miljöer och konflikthärdar. Nordirland, Afghanistan, och forna Jugoslavien. Matdistributioner i FN-tjänst U-landsmiljö i Afrika m.m. Efter föredraget gavs det chans till frågor, och givetvis ställdes det en del kluriga sådana som gav många initierade, nyfikna och intresserade belåtna svar. En mycket givande kväll, där även några ur publiken hade egna erfrenheter och minnen av just denna fina kärra.

/

(HD)
Reporter i inslaget ovan Christer Åhström, känd bl.a.från Sydnytt,
 SVT:s Flyg och Medicin inslag.

I Svensk Flyghistorisk Tidskrift no 5 / 2015 går att läsa hur lufttankning av 39 Gripen går till...

(HD)

/

/

 Thorbjörn Engback

(Foto: R Jedemark)

 Rekommenderas och går att beställas hos SFF.

Och här kan du se hur lufttankning av en C-130 Hercules går till.

(HD)

Kolla även mitt tidigare inlägg om denna fina dam

Klicka på den grå länken nedan

/

http://flygspectrum.blogspot.se/2014/12/julkalender-lucka-4.html

 

/

Crossing the Atlantic / ATC

KLM Cockpit : Crossing the Atlantic 

Note: ATC = Air Traffic Control 

 

 

 

 

KLM Cockpit Tales: Part 1 - Autopilot in action

 Autopilot in action (HD) 

Amsterdam Schiphol is a very busy airport in Europe, in fact one of the largest and with lots of passengers. 

Check the Grey link below

http://www.schiphol.nl/index_en.html 

/